Disqus - Latest Comments for hans_georg_lundahl

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Tue, 06 Oct 2009 09:49:23 -0000

Hvad jag menade med förhistoria var icke "irrelevant förhistoria" utan högst relevant och förklarande sådan.

Sedan ser jag icke existensen af GT eller dess bevittnande genom judar som blifvit dess mening otrogna som ngt ondt. Det gör inga af de andra kristna "antisemiterna" heller. Vilja att förinta judar hade en viss hausse efter ryska revolutionen. Nu har icke blott den utan äfven saklig kritik af judar och judendom en viss baisse sedan 1945. Ngt som evt muslimer - de arabiska äro hebréer äfven de! icke deltaga i.

Jag har aldrig sagt att judar spelat ut sin rôle i Guds plan. Deremot säger jag att de stält sig utanför förbundet, likaväl med förkastandet af Kristus som tidigare ggr med afgudadyrkan. det betyder intet att Gud skulle sakna förbundsfolk - KYRKAN är detta folk - eller att judarnes affall skulle vara efvigt och oåterkalleligt.

Hvarje gg en jude blir kristen kallas Lo-Ammihud om till Ammihud. Hvarje gg en judinna blir kristen - Guds frid öfver mina förmödrar - blir en Lo-Ruhama en Ruhama.

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Fri, 02 Oct 2009 03:46:55 -0000

Under första århundradet var inslaget etniska judar större än sednare. Ja. Det mesta af det århundradet var före Jamnia. 0ch? Det betyder intet att kristen lära ändrade karakter efteråt.

Den gammalhebreiska tron är förhistoria för kristendomen. Liksom för judendomen. Judendomen har deremot en vittnesrôle för att visa att Jesaia och mosebÖckerna icke äro kristna uppfinningar. Liksom samariska sekten hade som belägg för att Torah icke uppfunnits för att motivera t ex Salomos tempel.

Judiska folket har en double rôle i apokalypsen. Den goda rôlen är den som angår profeten Elias fruktbärande, när han kommer igen som "andre förelöparen" och omvänder judar. Det fins en annan rôle också. En kristen kan kanske intet kalla sig antisemit i ordets egentliga bemärkelse, men en kristen kan mycket väl vara ngt som judar uppfatta som antisemitiskt. T ex starkt kritisk mot judendom, judiskt uppförande och dermed mot judar och deras inflytande i samhället.

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Fri, 25 Sep 2009 08:32:05 -0000

Svar från double-konfessionalist som faktiskt läst Aqvino:

"Det har alltid slagit mig som högst inkonsekvent att man läser om hur synd kunde sonas i gamla Israel genom att offra djur medan kristna – som påstår sig vara den sanna fortsättningen av Judismen – hävdar att alla brott är så oändligt stora att endast Gud själv som offer räckte. Varför föreskrev Gud djuroffren då?"

Derföre att de förebådade Jesu offer. Vi bli delaktiga i detta genom sakramenten, och det är en mer än blott juridisk tillräkning, det är en genom kyrkan kan man nästan säga fysisk fortsättning. GT fans icke detta, de blefva - genom just juridisk tillräkning - delaktiga af frukten af Jesu oändliga offer PÅ DEN TID djuroffren ännu förebådade detta.

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Thu, 24 Sep 2009 13:43:20 -0000

Jag vet intet på hvilket sätt kristna under två århundraden skulle ha ansett sig mer judiska än de kristna derefter.

De ansågo sig dyrka GTs Gud - liksom medeltidens renläriga kristna, som dömde katharer till bålet (i vest) eller förvisade dem till isolerade aflägsna kolonier (i öst). De ansågo Jesus vara Davids son - liksom kristna till dags dato ha INRI / INBI på krucifixen. De ansågo att hebreerna bevarat urhistorian i riktig version i Genesis, medan hednafolk vrängt till den, hvilket är gemensamt med kristna till våra dagar, utom de som mycket nyligen omtolka Genesis efter Bibel-Babel-theorien och darwinismen.

De ansågo _också_ att Kristus upphäft skilnaden mellan jude och grek. Och att GTs mening icke blifvit uppenbar före Kristus. Och att den rituella lagen slutat förpligta. Dermed kommo inga nyheter på trehundradetalet.

Sedan vet jag heller icke hvad du menar med perverterade kristna antisemiter som skulle vrängt till NT.

Pogromkämpar voro icke belästa i dem, och med tanke på räntetagares utsugning i vissa trakter vet jag ej om de kunna kallas perverterade, jag gör det icke.

Shakespear, Chesterton, Belloc och St Nikolaj Velimirovic och St Maximilian Kolbe voro kristna och antisemiter. Men jag ser dem definitivt intet som perverterade. Samma sak gäller St Johannes Chrysostomus, hvars syn på GTs djuroffer är den som går igen hos Rambam, efter hvad just denna blogg lärt mig.

Hitler, Rosenberg, Himmler, Goebbels vor antisemiter och jag ser dem nog som perverterade - men knappast som kristna.

Fjesk för romare är en zionistisk syn på saken - att en verklig judisk messias skulle ha befriat Palästina från dem. Hvilket gifvetvis icke är NTs syn på saken. Eller möjligen att stenandet ses som ngt negativt - hvilket samstämmer med romare som gjort den olaglig.

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Thu, 24 Sep 2009 07:44:08 -0000

"inte någon egen profil utan tvärtom, de var judar med en klar förankring i Torah och den judiska traditionen"

Hvad menar du med "egen profil"? Uppenbart var kristendomen en bekräftelse på Torah och profeterna, lika uppenbart icke på vare sig fariseisk eller, efter kosfästelsen ens judisk-presterlig praktik. Hvilken sednare äfven judar snart fingo afstå från.

"Som jag har uppfattat det var kristendomen i huvudsak en intern judisk angelägenhet under de två första århundradedena."

Fel. Redan när tredje evangeliet skrefs var kristen mission lika adresserad till hedningar som till judar. När fjerde skrefs hade Jamnia-konciliet tvingat "kristna judar" - som man kunde vara innan dess - att afstå endera från judisk nationalitet eller från kristen tro och praktik. Detta hölls åren 80-90, d v s tio till tjugu år efter Jerusalems förstöring.

"Var finns "the good guys" i berättelsen?"

Fins bara en af dem. Men till dem som nekade hans gudom sade han: "Hvarföre kallen I mig god? Endast Fadern är god."

Men glöm ej qvinnorna. Pilatus hustru. Jerusalems qvinnor. Sta Veronika. Jungfru Maria och de andra qvinnorna vid korset. Samt, förutom den gode röfvaren, St Johannes, St Joseph af Arimathia och - efter lance-stöten - St Longinus, centurionen.

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Wed, 09 Sep 2009 06:13:44 -0000

"Gud vill en och samma sak av oss alla, att vi ska vara goda människor och hjälpa varandra, men för vissa är det naturligt att leva så, de behöver bara kärleksbudskapet. För andra är det bara hot och tvång som håller dem på den rätta vägen."

Hvilket väl är precis hvad den presten yttrade.

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Wed, 09 Sep 2009 06:09:58 -0000

"I would have sacrificed my own life if there were any chance to save them."

Precisely what Christianity says God did.

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Tue, 25 Aug 2009 08:43:27 -0000

polemiska mot hvad som EFTER JAMNIA KALLAS judar, icke nationen som sådan

och polemik är icke synonym med "kraftigt vinklad"

Re: Vajikra - en nära glöden-upplevelse

hans_georg_lundahl — Mon, 24 Aug 2009 14:51:05 -0000

"En av våra främsta rabbiner, Rabbi Moshe ben Maimon, kallad Maimonides på grekiska och Rambam (efter förkortningen av hans initialer) på hebreiska, som levde i Egypten på 11oo-talet menade att Gud inte ville ha djuroffer av oss egentligen, men inget folk på den tiden stod och sa böner till Gud för att kommunicera - alla slaktade offer.

Hade Gud befallt folket att börja be hade det varit helt främmande för dem och då hade det blivit ett rejält misslyckande av det hela. Istället gav Gud folket instruktioner om hur man skulle offra, men när folket var moget för det, lät Gud Templet förstöras och bönen blev normen. Nu har vi uppnått Guds ideal, menade Rambam."

som tog detta från St Johannes Chrysostomus predikningar mot judarne

ramban verkar närmare det vi kristna menar med GT-offren som försymboler för Jesu Kristi lydnad och offervilja intill döden på korset

Re: Förintelsens åminnelsedag, Jom haShoah

hans_georg_lundahl — Mon, 24 Aug 2009 14:43:02 -0000

"Den instiftades den 27 nissan, åtta dagar innan Jom haAtsmaut, Israels självständighetsdag. Budskapet bakom Jom haShoahs placering i kalendern var tydlig - Förintelsen ska ihågkommas världen runt, med Israels födelse på horisonten."

From the ashes
of disaster
grow the roses of success ...

Citat fr en filmmusikal fr 20-årsjubileet af 1948 ... vissa skulle nog fråga sig hvilka askor och hvems katastrof de rosorna blommade på (typ de som tala om naqba)

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Mon, 24 Aug 2009 13:59:44 -0000

"Ja, min åsikt är att evengelierna är kraftigt vinklade mot judarna och som jag förstår det är det av flera anledningar:"

Synoptiker ha en viss synpunkt om:

fariséer och sadducéer
öfversteprester och skriftlärde
samt herodianer och en viss folkskara

Enbart Johannes sammanfattar dessa under benämningen "judar" och ej heller detta evangelium lägger det bruket af ordet i Herrens egen mun, tvertom (Sykars brunn, samaritanska qvinnan).

Anledning: Iamnia hade dessemellan reserverat ordet jude för icke-kristna.

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Mon, 24 Aug 2009 13:52:52 -0000

först bara om "grekiska Bibeln" - det är Septuaginta plus NT

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Mon, 24 Aug 2009 13:47:47 -0000

3 "Jag har svårt att se det kärleksfulla i en gud som ger förlåtelse och försoning till mänskligheten endast på villkoret att hans egen son ska offras och att det är människorna som ska utföra dådet."

Var det NÅGON mening med hvad Gud kräfde af fader Abraham? Eller skall den allvise ha sagt rena lögner bara för att sätta någon på prof?

Att Abraham var villig att offra sin son visar huru mycket han elskade Gud. Att Gud var villig att offra Sin Son visar huru mycket Han elskar oss. Och uppdagar meningen med orden till Abraham.

4 "Men med korsfästelsen verkar försoningen ur proportion till ”brottet” som begicks av de första människorna. Och har inte de första människorna redan sonat för sitt brott genom att utvisas ur paradiset? Vore det inte mer kärleksfullt av Gud att avskriva arvsynden eller åtminstone hitta ett ”humanare” sätt för oss att försonas?"

Glöm intet att alla synder efter Adams, från Kain till sednaste mordet, på ett sätt stamma från Adams skuld. Och att korsfästelsen också var för hvarje synd och skuld efteråt. Inklusive skulden i korsfästelsen.

Låt nu mig ställa en fråga om proportion: Hitler fick med sig nra tusentals tyskar i svår skuld mot judiska folket, och araberna i Palästina gå miste om de territorier som i dag kallas Eretz Israel, samt ansättas hårdt i en del af det som återstår dem. Hvarföre skall det vara proprtionnelt?

Re: Fyra judiska frågor om kristendomen

hans_georg_lundahl — Mon, 24 Aug 2009 13:38:38 -0000

2 "Min fråga är denna: hur kan Jesus lidande och död vara någon slags försoning för mänskligheten, när försoningen uppnås genom att mänskligheten gör sig skyldig till tortyr och mord?"

kort: det är icke den syndiga menskligheten utan den lidande gudamenniskan som åstadkommer försoningen

utveckladt: skulden till denna korsfästelse ligger på två niveauer: skulden som gjorde korsfästelsen rent historiskt och skulden som Gud lät sig korsfästas för, men i båda fallen är det icke skulden som åstadkommer försoningen, utan den lidande rättfärdigheten hos Gud blifven menniska och Davids son som gör det

Re: Contact Me Privately

hans_georg_lundahl — Mon, 17 Aug 2009 10:36:51 -0000

Con gra tu laaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaashuns!

Nice to see a collegue getting a home.

Yup, It is through Mr Barbieux I got to you.